Stockholm central en upptagen tidags eftermiddag. Massa folk och jag sitter och läser på en bänk. Väskor överallt och folk kutar runt efter sina tåg. Det slår sig ner en karl med röd sliten attacheväska bredvid mig.
En norrman visar det sig..Rätt trevlig. Pratar lite väder,lite vind, lite allmänt innan jag går tillbaka till min bok..
N - Du kommer inte från Småland va?
Jag slutar läsa och tittar upp.
- Jo....Lite läskigt om det bara var en gissning kan tyckas.
N - Vimmerby?
- Jo, scary..
N - Spelade du teater i somras? Han flinar..
Jag slår ihop boken och nickar..Märklig synsk människa eller?
Det visar sig att av alla människor som kunde satt sig på en bänk på centralen en sen tisdags eftermiddag i Mars så har en av de många människor som var och såg stadsvandringarna valt att åka tåg mot Norrköping just idag och han kände igen mig...Världen är så skrämmande liten.
Han tyckte vi var jättebra iallafall och jag tyckte han skulle gå i år igen..
2 kommentarer:
Kusligt...
Men du har så rätt, världen är bra liten ibland ;-)
Visst är det läskigt?;) men ändå lite kul på något sätt..
Skicka en kommentar